27/05/2013

Ett hus fullt av krossade hjärtan

Vi hade tagit bergbanan från Tomićeva ulica upp till Gornji Grad, den högt belägna stadsdel där de flesta av Zagrebs riktigt gamla hus finns. En betagande vacker stadsdel full med intressanta byggnader och med en slående utsikt och vi hann nog strosa förbi tre gånger innan vi på riktigt la märke till det där underliga lilla museet.

The Museum of Broken Relationships. Vad kunde det vara för något?

Jo, en ett museum som inte liknar något annat jag tidigare sett, fullt med triviala vardagliga föremål, de flesta hemskt banala och utan materiellt värde. Men varje föremål hade också en historia bredvid sig, där personen som skänkt föremålet berättar om sitt brustna förhållande och hur föremålet hänger ihop med uppbrottet.

Copyright: Museum of Broken Relationships
Som den här yxan, exempelvis. Skänkt av en försmådd kvinna i Berlin som under fjorton dagars tid gett sig själv terapi genom att förvandla sin före detta flickväns möblemang till flis och sedan återlämnat hela bohaget prydligt förpackat i papperspåsar.

Man kan också skåda den bisarra storbystade harnesk en kvinnas pojkvän bad henne bära då de älskade. Eller de få värdelösa ting som var allt en annan kvinna hade kvar då hennes älskare sålt hennes ägodelar för att finansiera sitt missbruk.

En del historier är dråpliga, en del djupt allvarliga. Ett förmål kan få dig att fnissa, ett annat får dig att sucka och ett tredje avslöjar en så gripande historia att det sticker till i hjärtat. Det riktigt briljanta med museet är att du aldrig vet vilken typ av historia förmålet framför dig besitter och som besökare kastas man tvärt mellan olika känslolägen.

Om man besöker Zagreb - vilket jag absolut tycker att man ska - får man inte missa detta underbara museum. Man ska bara se till att ha ordentligt med tid så man hinner läsa alla historier noga. Och så kan man med fördel avsluta besöket i museets eget mysiga café. Och kanske småprata lite med den trevliga personalen. Ett museum att älska.

Läs mer på museets egen webbplats.

No comments:

Post a Comment