Abbas album: Abba (1975)

Kanske tyckte Abba innerst inne samma sak som jag? Att "Waterloo" varit en trevlig skiva som i slutändan saknade tillräckligt starka låtar för att ta bandet vidare i karriären? I vilket fall som helst tog det inte många månader innan man började jobba på uppföljaren och säkert anade man hur mycket som stod på spel. Om man inte kunde följa upp sin enda stora hit var förmodligen den internationella satsningen över.

"Abba" släpptes i april 1975 och var på alla sätt ett enormt kliv framåt. För första gången hade man flera potentiella hits att erbjuda på samma skiva. Men insåg medlemmarna det själva? Från början doftade hela projektet flopp.

Copyright Polar Music International

Den första singeln - som kom redan i november 1974 - var "So Long", en låt som verkat ha skrivits blott och bart i syfte att påminna publiken om "Waterloo" och som inte ens tog sig in på den brittiska topplistan. Lite bättre gick det för andrasingeln "I Do, I Do, I Do, I Do, I Do" men inte hemskt mycket bättre. 

Här är det läge att stanna upp och fundera på om Abba och Stikkan Andersson faktiskt visste vad de höll på med. Särskilt när man vet att plattans i särklass största hit "Mamma Mia" aldrig ens var tänkt att släppas på singel. Ett tag lär Björn och Benny ha övervägt att ge bort den till en annan artist. "Mamma Mia" lanserades internationellt först efter att ha blivit en stor hit i Australien.

Sanningen var snarast den att Team Abba lyssnade för mycket på sina olika rådgivare och kontakter på olika skivbolag världen över. I framtiden skulle Björn och Benny gå mer på egna instinkter och det skulle ge betydligt bättre utdelning.

Istället var det tredjesingeln "S.O.S" som fick allting att lossna på flera olika sätt. Björn anser att det var låten där Abba för första gången på allvar hittade sin egen profil. Det var också den slutliga punkten där Björn tog över som textförfattare då Stikkan - som kläckt titeln och skrivit en första version - inte längre ansågs hålla måttet. Den blev också Abbas första stora hit sedan "Waterloo" och var den första Abba-låten där Agnetha fick tillfälle att "gråta med stämbanden" som ljudteknikern Michael B Tretow uttryckte saken.

Om "S.O.S" visade var skåpet skulle stå blev "Mamma Mia" en än mer massiv framgång och Abbas andra singeletta i Storbritannien. Också LP:n sålde betydligt bättre över hela världen och toppade albumlistorna i Sverige, Norge och Australien.

Här finns fortfarande en onödig spretighet bland låtarna. Abborna envisas fortfarande med att försöka rocka med begränsad framgång ("Hey, Hey, Helen" och "Rock Me") och att skapa en egen typ av reggae ("Tropical Loveland"). Ett osvängigt soulförsök ("Man In The Middle") är hela skivans minst intressanta spår.

Men de inspirerade stunderna är fler. "I Do, I Do, I Do, I Do, I Do" kanske inte gick hem i Storbritannien men är en förtjusande pastisch på 50-talets orkestrala schlager och är ett utsökt albumspår. I en mer rättvis värld hade den betagande "I've Been Waiting For You" blivit en hitsingel. Att man inkluderat ett svulstigt pseudo-symfoniskt instrumentalt stycke som "Intermezzo no 1" visar att Abba nu var redo att gå sina egna vägar. Gruppen åker dit den vill och publiken får vackert åka med.

En viktig nyhet i Abbas utveckling är att Björn och Benny nu på allvar fått smak för att arbeta hårt i studion; att göra en mängd pålägg, fila till saker som inte blivit tillräckligt bra och testa olika saker på olika sätt. Dessutom är "Abba" en skiva där man spelat in fler låtar än vad som rymdes med. Att välja bort det som inte ansågs tillräckligt bra skulle bli en viktig del i hur bandet arbetade.

Den största och viktigaste nya ingrediensen i mixen är ändå sättet Agnetha och Frida sjunger på; hur deras röster uppe i de högsta registren smälter ihop till en tredje röst - Abbas röst. 

På originalversionen av LP:n ligger spåren i följande ordning:

(Sida 1) Mamma Mia. Hey, Hey, Helen. Tropical Loveland. S.O.S. Man In The Middle. Bang-A-Boomerang.

(Sida 2) I Do, I Do, I Do, I Do, I Do. Rock Me. Intermezzo no 1. I've Been Waiting For You. So Long.

Det här inlägget ingår i serien "Alla Abbas album", hitta övriga inlägg här.